FOKUSGRUPPSMETODEN I NÄTMILJÖ – utvärdering av IT-stödd distansutbildning Lisa Almqvist Pernilla Westerberg Centrum för Utvärderingsforskning, Umeå universitet Introduktion Traditionella fokusgrupper (TFG) har länge använts som undersökningsmetod inom forskningen. Metoden innebär att en grupp individer samlas för att på forskarens/samtalsledarens initiativ diskutera ett eller flera ämnen. För att utvärdera IT-stödd distansutbildning kan dock bruket av IT-stödda fokusgrupper (IFG) vara lämpligare att tillämpa. I uppsatsen redovisas erfarenheterna från sex IFG med studenter som var mycket geografiskt spridda och som hade valt en flexibel utbildningsform i tid och rum.1 Syftet med uppsatsen är att redogöra för erfarenheterna av att använda IFG-metoden, dess möjligheter och begränsningar. Det innebär att de innehållsmässiga resultaten av studien som genomfördes med IFG-metoden utelämnas. Uppsatsen inleds med en beskrivning av TFG och IFG, därefter redovisas på vilket sätt IFG-metoden anpassades till vår studie samt resultaten av genomförandet. Jämförelser görs med forskning på området och artikeln avslutas med att diskutera värdet av metoden. Traditionella fokusgrupper TFG är lämpliga för att exempelvis studera individers attityder och värderingar. En av metodens styrkor är att interaktion mellan respondenter kan generera fler idéer och tankar än enskilda intervjuer. 2 Morgan definierar fokusgrupper på följande sätt; Fokusgrupper är en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestämts av forskare3 Fokusgrupperna kan dock vara svåra att organisera. Deltagare ska dels vilja och dels kunna delta på de tider som står till buds. Alla ämnen är inte lämpliga att diskutera, de kan vara för känsliga att prata om. Deltagarnas status/hierarki kan inverka. Deltagandet kan vara ojämt, dvs. vissa respondenter kan dominera diskussionen medan andra i gruppen kan känna sig hämmade att uttala sina åsikter. Dessutom finns en risk att en norm skapas i gruppen som förhindrar att åsikter kommer fram, liksom att deltagare inte förklarar sådant som anses vara självklart. 4 Hur deltagarna väljs ut är av betydelse (ålder, kön, status, erfarenhet), exempelvis kan det i vissa fall vara mindre lämpligt att samla en grupp där individerna har olika status. Gruppstorleken är också viktig. Côté-Arsenault et al. anser att gruppstorleken bör vara 6-10 medan andra forskare menar att den lämpligen böra vara 4-6.5 Det man bör tänka på är att i en för liten grupp kan pressen på deltagarna att bidra till diskussionen bli stor. Medan i en stor grupp kan deltagare tvärtom känna sig hindrade eller inte känna att de nödvändigtvis behöver delta i diskussionen. Den fysiska miljön, där TFG genomförs, är betydelsefull för att deltagarna ska känna sig bekväma och avslappnade.6 Côté-Arsenault et al. lyfter även fram moderatorns roll som mycket väsentlig.7 Det kan vara problematiskt att få alla i fokusgruppen lika involverade och att få 1 Vid Centrum för utvärderingsforskning utvärderas studentnyttan med Nätuniversitetet på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. I utvärderingsprojektet, som löper över tre år, har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utvärderingens fokus är studenters attityder till och upplevelse av IT-stödda distanskurser inom Nätuniversitetet. Se Almqvist & Westerberg 2005 2 Wibeck 2000, Morgan 1997 3 Definition i svensk översättning, gjord av Wibeck 2000 4 Wibeck 2000 5 Wibeck 2000 6 Asbury 1995 7 Côté-Arsenault et al. 2005 1 deltagarna att hålla sig till diskussionsämnet.8 Om diskussionen ”glider iväg” under stor del av tiden kan produkten av TFG-diskussionen bli närmast oanvändbar. Moderatorn ska tillhandahålla struktur, stabilitet och samtidigt se till att diskussionen känns öppen och ohämmad.9 Goda förberedelser och kunskaper om både ämnet och metoden är a och o. Minst tre till fem TFG rekommenderas och kan därefter variera uppåt i antal, det beror delvis på hur omfattande ämnet är. 10 IT-stödda fokusgrupper IFG har sedan länge använts i marknadsundersökningar, men har spridits och nyttjas inom en mängd olika fält som medicinsk- och vård/omsorgsforskning11 och samhällsvetenskaplig forskning.12 Fördelar med IFG som ofta lyfts fram är; lägre kostnader i utförandet, bättre möjligheter att inkludera respondenter från olika geografiska områden och att undersökningsprocessen kan kortas.13 Behovet av att resa minskas och kostnader för transkribering elimineras.14 IT-stödet möjliggör anonymitet för deltagarna15, vilket kan minska problem i kommunikationen som exempelvis har med statusskillnader att göra.16 Det kan också underlätta diskussioner kring känsliga ämnen. Intervjuer via Internet kan även vara mer accepterat för personer som inte vill delta i fysiska intervjuer.17 Kvaliteten på de data som IFG genererar är en omdiskuterad fråga.18 Eastons et al. forskning visar att fokusgrupper med ”rätt” IT-stöd kan öka antalet kommentarer och skapa en bättre fokusering på ämnet. Forskarna fann att IFG genererade fler unika idéer än TFG. Underhills et al. forskning visar att IFG ger liknande mängder information och att kvaliteten på informationen inte skiljer sig nämnvärt från den som samlas in vid TFG.19 Reid och Reid visar i sina jämförelser mellan IFG och TFG att fler idéer och svar genererades i användningen av IFG trots att TFG gav en större textmängd.20 Dessutom var deltagandet jämnare, dvs. varje respondent deltog lika mycket. Andra studier visar också att IFG medför ett mer likartat deltagande, respondenterna blir mindre hämmade och de riskerar inte att bli avbrutna av mer dominerande deltagare.21 Davis et al. har jämfört synkrona intervjuer via Internet med fysiska intervjuer.22 De fann att intervjuerna via Internet tog betydligt längre tid att genomföra, främst på grund av att den textbaserade kommunikationen var långsammare. Jämfört med de fysiska intervjuerna tog de dubbelt så lång tid och genererade inte heller lika stor textmängd. Tidsåtgången påverkades av respondenternas skicklighet i att kommunicera via tangentbordet och läsa text på skärm, samt av att respondenter ibland kunde försvinna för att återvända långt senare, en del gånger på grund av datorhaveri. Internetkulturen skiljer sig från den konventionella fysiska miljön. Ett exempel på detta är att tvetydigheter lätt kan uppstå i IFG. En “online” kommunikation följer inte alltid ett linjärt mönster av turtagning, dvs. ordningen på texten följer inte alltid dialogen. Det kan också vara så att respondentens svar är svaret på fler än en fråga. Ytterliggare en svaghet med IFG kan vara att icke-verbal kommunikation och interaktion försvinner även om den i viss utsträckning ersätts med tecken- och textbaserade uttryck. De icke 8 Easton et al. 2003 9 Öppna frågor bör ställas inte ja/nej-frågor 10 Asbury 1995, Kreuger & Casey 2000 11 Kenny 2005, Davis et al. 2004 12 Underhill et al. 2003 13 Easton et al. 2003, Underhill et al. 2003 14 Davis et al. 2004, Kenny 2005 15 Easton et al. 2003, Davis et al. 2004 16 Easton et al. 2003, Reid et al. 2005 17 Davis et al. 2004 18 Easton et al. 2003, Davis M. et al. 2004 19 Underhill C. et al. 2003 20 Reid & Reid 2005 21 Easton et al. 2003, Schneider et al. 2002 22 Davis et al. 2004 2 verbala inslagen i TFG kan ofta stärka de data som kommer fram.23 Andra studier har dock visat att den icke-verbala kommunikationen ändå inte tas med vid transkriberingen av TFG.24 I IFG kan förkortningar, metaforer (ex. smiley .) och skämt via nätet leda till oklarheter och/eller missförstånd. Easton et al. menar att gruppstorleken kan utökas med hjälp av IT-stöd.25 I deras IFG var gruppstorlekarna mellan 8-12 personer. Kenny har med hjälp av IT-stöd, ursprungligen designat för ”online” undervisning, genomfört en IFG med 38 deltagare.26 IT-stödet tillät s.k. trådad27 asynkron28 diskussion och respondenterna ombads diskutera en fråga under två månader. Forskarna menar att med IT-stödet; kan större grupper delta, på den tid som passar respondenterna samt att svaren blir detaljrikare. Att respondenterna redan innan var bekanta med IT-stödet kan ha haft betydelse för resultaten. På vilket sätt ämnen läggs upp i en IFG. dvs. om alla ämnen introduceras på en gång eller om ett ämne åt gången presenteras för respondenterna har diskuterats. Kenny menar att det är bättre att introducera ett ämne åt gången för att på så sätt få bättre interaktion och en sammanhållen diskussion.29 IFG-metoden IFG-metoden har använts som ett komplement till enkätstudier som behandlar studenters attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser. Motivet med användningen av IFG-metoden var dels att säkerställa enkätresultaten dels att utröna om det fanns ytterliggare aspekter som utelämnats i enkäten. Metoden bedömdes lämpa sig väl eftersom studentgruppen var mycket geografiskt spridd och studenterna hade valt en flexibel utbildning i tid och rum. Här beskriver vi hur IFG-metoden anpassades till målgruppen och hur den användes. Därefter redovisas våra erfarenheter av att använda metoden. Respondenter och diskussionsämnen Sex IFG genomfördes med 2-5 studenter i varje grupp.30 De sammanlagt 22 studenterna var mellan 20 och 50 år, majoriteten var studievana31 och majoriteten hade tidigare erfarenhet av diskussionsforum via Internet. Fem olika ämnen diskuterades i grupperna. I forumet diskuterades ämnena parallellt. Diskussionsforumet Ett diskussionsforum skapades på en etablerad undervisningsplattform.32 För att delta i forumet krävdes en webbläsare (Internet Explorer eller Netscape). Detta innebar att deltagarna kunde sitta i den fysiska miljö som de själva hade valt. Diskussionsforumet anpassades och utfördes så enkelt som möjligt. Studenterna kom direkt in i diskussionsforumet efter inloggning (se bilaga 1). Ämnen i forumet var upplagda så att deltagarna kunde gå in under vilket ämne de ville, och göra sina inlägg i den ordning de kände för. Varje tema öppnades i ett nytt webbfönster. Diskussionsforumet medgav trådad diskussion, vilket innebär att man får en tydlig struktur av frågor, svar och följdfrågor (se bilaga 2). 23 Kenny 2005 24 Carey 1995 25 Easton et al. 2003 26 Kenny 2005 27 Gränssnittet gör att man kan se hur meddelanden hör ihop med varandra. Det ger en tydligare struktur över inläggen. 28 Asynkron diskussion sker inte i realtid. Deltagarna kan gå in och diskutera på den tid som passar dem. Synkron diskussion sker i realtid. 29 Kenny 2005 30 Att en IFG innehöll två deltagare beror på att det endast dök upp två av fyra respondenter vid genomförandet. 31 12 av studenterna hade 120 p eller mer, 5 studenter hade mellan 30-60 p och 5 studenter hade 0 p vid kursens start. 32 För mer information om Ping Pong se: www.Pingpong.se 3 Genomförande Studenterna fick instruktioner om hur fokusgruppen skulle genomföras samt om vad som förväntades av dem – när de skulle vara aktiva i forumet och i vilken omfattning. Fyra IFG modifierades efter det att två IFG hade fullbordats, detta för att optimera förutsättningarna för diskussion och interaktion (tabell 1). Grupp 1 genomfördes helt asynkront och respondenterna kunde göra inläggen när de ville under en 24-timmars period. Grupp 2 utfördes helt synkront och kravet var att respondenterna skulle vara inne i forumet under tre timmar. Grupp 3-6 genomfördes både synkront och asynkront. Vi begärde att studenterna skulle vara inne i forumet under de två timmar forumet var synkront och att de därefter, under de 22 asynkrona timmarna, fick göra inlägg i den mån de själva ville. Tabell 1. Genomförandet av diskussionsgrupperna Grupper Genomförande Grupp 1 Asynkront forum i 24 timmar Grupp 2 Synkront i 3 timmar Grupp 3-6 Synkront i 2 timmar, asynkront i 22 timmar Analys Vid sidan av den innehållsmässiga analysen, som inte redovisas här, pågick analysen av IFG- metoden. Metoden utvärderades i syfte att belysa gruppstorlek, miljö, diskussionernas karaktär och intensitet, analys samt användningsområde. Nedan följer en redogörelse av denna analys. Erfarenheter av IFG Fokusgruppernas storlek Diskussionen fungerade i alla grupper oavsett gruppstorlek även om vi uppmärksammade vissa skillnader. I grupperna med fem studenter hade deltagarna vissa svårigheter att hålla isär varandra. Vi upplevde att deltagarna kände ett större ansvar och större delaktighet då gruppen var mindre. Miljö Vi upplevde inte att studenterna hade några problem med forumet, vilket kan bero på att majoriteten av studenterna hade erfarenhet av nätbaserade diskussionsforum. Alla förstod hur man skrev egna inlägg och hur man svarade på andras inlägg. Det var inte heller någon som hade problem med vare sig inloggning eller anslutning. Med en IFG kan man ge deltagarna möjligheten att delta hemifrån. Det är positivt att respondenterna själv kan välja sin egen fysiska miljö, men det innebär samtidigt att det finns sådant som kan störa koncentrationen. Vissa av deltagarna genomförde diskussionen på arbetsplatsen och var tillfälligt frånvarande på grund av saker som hände där, en person var borta tillfälligt för att göra ett bankärende, de som satt i hemmet kunde också vara frånvarande korta perioder av andra anledningar. Fördelen för studenterna att kunna välja miljö innebär samtidigt att det blir en faktor som samtalsledarna inte kan styra över. Vi visste inte om deltagarna var koncentrerade på diskussionen hela tiden eller gjorde andra saker. I vårt fall gav studenternas beteende under diskussionen ytterligare ett perspektiv till studien eftersom kontexten – deras egen valda miljö framför datorn – kan tänkas ha varit samma under fokusgruppen som när studenterna studerar. Den fysiska miljön är av stor betydelse i en TFG, dvs. var någonstans den genomförs. Våra erfarenheter av genomförandet av IFG pekar på att den fysiska kontexten och även den virtuella kontexten kan sägas ha varit de ”rätta” i det här fallet. 4 Diskussionen Studenterna följde i stor utsträckning de instruktioner vi gett dem innan fokusgrupperna med undantag för att de ibland försvann från forumet under kortare perioder. Det var inte några problem att få igång diskussionen i grupperna. Det första inlägget i alla grupper kom inom fem eller tio minuter efter starttiden. Aktiviteten fortsatte därefter i ett snabbt tempo under den första halvtimmen till timmen. Därefter mattades den ut något och det var först då som vi gick in för att få svar på fler frågor och utveckla vissa resonemang. Studenterna var väldigt snabba och måna om att svara på samtalsledarnas inlägg och på inlägg av andra studenter som riktade sig direkt till dem. Diskussionen mellan studenterna fungerade mer eller mindre bra. I vissa grupper diskuterade studenterna med varandra nästan hela tiden, i andra grupper skrev studenterna i huvudsak om sina egna erfarenheter och upplevelser utan att reflektera över andras inlägg. Studenternas förmåga att diskutera var till lika stor del avhängigt på individen som på gruppen. Vi observerade vissa skillnader i diskussionerna beroende på om diskussionen var synkron eller asynkron. Då diskussionen var synkron blev interaktionen mellan studenterna något bättre men samtidigt kom det innehållsrika och väl genomtänkta inlägg då diskussionen var asynkron. I grupp 1 som var helt och hållet asynkron upplevdes diskussionen som mindre stressad och deltagandet var något jämnare än i övriga grupper, det var mindre spridning i aktivitet. I grupp 3-6 som genomfördes med både en synkron och en asynkron period upplevdes emellertid inte de asynkrona fördelarna eftersom den asynkrona perioden inte nyttjades av alla studenter. Vi upplevde att den synkrona diskussionen blev något splittrad och stressad av att alla frågor pågick samtidigt. Diskussionen hade eventuellt underlättats av att man under den synkrona perioden, efter samtalseldarens beslut, diskuterat en fråga i taget för att sedan låta alla frågor vara aktiva under den asynkrona perioden. Vi erfor att respondenterna efter det att de gjort ett inlägg under ett tema genast hoppade vidare för att göra ett inlägg inunder nästa tema istället för att vänta på att få svar på sitt första inlägg. Diskussionen kunde ibland liknas vid att det pågick parallella samtal. De enda tekniska problem som påverkade diskussionen var att det tog lång tid för dem som hade modem att uppdatera diskussionsforumet samt att deras diskuterande på så sätt blev långsammare än övrigas. Analys Ingen transkribering krävdes, vilket kortade ner undersökningsprocessen. 107 av de totalt 492 inläggen innehöll versaler, utropstecken, understrykningar eller ”smiley” (.), vilka följde med i utskrifterna. De studenter som hade stor erfarenhet av kommunikation via Internet använde sig i högre utsträckning av icke-verbal kommunikation, som den ovan, via tangentbordet. Användningsområde Metoden har fungerat mycket bra att använda med den specifika målgruppen och som komplement till enkätstudierna. Vi kan peka på tre användningsområden. För det första har den säkerställt enkätsvaren. Vi skulle kunna säga att användningen av metoden har haft en kvalitetssäkrande funktion. Stora delar av de resultat som framkommit i IFG bekräftar resultaten från de tidigare genomförda enkätstudierna. För det andra har metoden gett en fördjupad och en mer nyanserad bild av enkätsvaren. Förklaringar till varför studenterna tycker som det gör och vilka erfarenheter de har kommer fram på ett tydligare sätt. För det tredje har metoden inneburit att vi fått fram fler aspekter som enkäterna inte täcker in. Metoden har med andra ord hjälp till att nyansera bilden och lyfta fram nya inte tidigare beaktade faktorer. 5 Diskussion Vår studie bekräftar många av de värden med IFG som tas upp i andra studier, som att komma ifrån transkriberingsmomentet, att kunna samla en geografiskt spridd grupp relativt enkelt och att deltagarna själva kan välja en komfortabel miljö där de sitter när diskussionen genomförs. Miljön kan dock vara begränsande. Samtalsledaren har inte ”uppsikt” över deltagarna. Även om deltagarna är inloggade i forumet vet samtalsledaren inte om de är koncentrerade på diskussionen. Det finns mycket i deltagarnas egen miljö som kan störa koncentrationen, vilket vi erfor i våra IFG. Vi upplevde att det var svårt att hålla diskussionen levande efter en viss tid. Detta var särskilt tydligt i de IFG där både synkron och asynkron diskussion medgavs. Efter två timmar av diskussion upplevde vi att deltagarna hade uttömt sina åsikter och erfarenheter. Det var svårt att fördjupa diskussionen och hålla den levande efter detta. Det kan dock bero på att respondenterna kände att de under den synkrona tiden redan lämnat uttömmande svar och därför inte kände behovet av att göra fler inlägg under den asynkrona tiden. Det är svårt att säga om det hade kommit fram ännu mer material eller andra aspekter om vi även hade genomfört TFG. En textbaserad diskussion är långsammare, men det behöver inte betyda att dataproduktionen blir mindre. Trots allt kom många idéer fram i fokusgrupperna även om textmängden var ringa. Vilken typ, dvs. om diskussionen är asynkron eller synkron, tycks ha betydelse. Olika typer av uppkopplingar kan särskilt påverka en synkron diskussionsform. Vår erfarenhet är att via IFG kan samtliga respondenter skriva inlägg samtidigt, det går inte att avbryta varandra och man behöver inte vänta på sin tur att ”tala”. En persons status i en grupp, framfusighet eller blyghet får också mindre betydelse på Internet. Men det finns en möjlighet att, då forumet är synkront, kan de som är snabba på att skriva undantränga de som är sämre på att hantera tangentbordet eller formulera sig, då dessa också tvingas läsa fler inlägg. På samma sätt kan respondenter med långsam uppkoppling undanträngas. Det kan vara av betydelse att begränsa antalet ämnen/frågor som behandlas, eftersom den textbaserade kommunikationen är långsammare än den verbala. Många ämnen kan skapa stress och att deltagarna inte tar sig tid att skriva utförliga svar. Om man har flera ämnen bör man även fundera på om frågorna ska diskuteras parallellt eller om det är bättre att introducera ett ämne i taget. Detta beror naturligtvis på om forumet är synkront eller asynkront. Vi tror att en gradvis introduktion av ett ämne i taget i ett synkront forum skulle ha gett en bättre fokusering på ämnet Det har argumenterats för att man via Internet inte kan registrera och reflektera över den icke-verbala kommunikationen, exempelvis höjda röster, kroppsspråk, samtycke etc. Men i IFG kan den icke-verbala kommunikationen ersättas med symboler, versaler och utropstecken etc. vilka också följer med i utskrifterna av intervjuerna. Dock kan symboler och förstärkningar i text betyda olika saker för olika individer, vilket också kan skapa tvetydigheter och missförstånd i diskussionen såväl som då materialet ska analyseras. Studier visar att IFG går att genomföra med större grupper än i TFG. Vår erfarenhet visar att det tvärtom är ännu viktigare att grupper i IFG inte blir för stora. På Internet har inte deltagarna något annat än ett namn att koppla inläggen till. Det kan bli problematiskt att hålla isär alla deltagare om gruppen blir för stor och det krävs samtidigt mer för att upprätthålla känslan av inflytande och samhörighet eftersom deltagarna inte ser varandra. Avslutningsvis menar vi att IFG kan användas som fristående metod, men vi kan i nuläget inte bekräfta att IFG genererar samma datainnehåll som TFG, något som kräver vidare forskning. Metoden har visat sig vara värdefull i kombination med kvantitativ metod. Vi tror även att den skulle kunna användas i explorativt syfte, exempelvis som förstudie till enkätstudier. När metoden är lämplig att använda beror naturligtvis på en mängd faktorer som syfte och målgrupp. 6 Referenser Almqvist L. & Westerberg P. (2005) Studenters upplevelser av distansutbildning inom Nätuniversitetet. – En fördjupad studie med fokusgrupper på Internet. Umeå universitet, UCER/Centrum för utvärderingsforskning. Asbury J. (1995) Overview of focus group research. Qualitative Health Research 5(4), 414-420. Carey M. A. (1995) Comment: concerns in the analysis of focus group data. Qualitative Health Research 5(4), 487-495. Côté-Arsenault D. & Morrison-Beedy D. (2005) Maintaining Your Focus in Focus Groups: Avoiding Common Mistakes. Focus on Research Methods. Research in Nursing & Health 28, 172-179 Davis M., Bolding G., Hart G., Sherr L. & Elford J. (2004) Reflecting on the experience of interviewing online: perspectives from the Internet and HIV study in London. Aids Care Vol. 16 No. 8, pp. 944-952 Easton G., Easton A. & Belch M. (2003) An experimental investigation of electronic focus groups. Information & Management No. 40 pp. 717-727. Kenny A. J. (2005) Interaction in cyberspace: an online focus group. Methodological Issues in Nursing Research. Journal of Advanced Nursing, 49(4), 414-422. Blackwell publishing Ltd Kreuger R. A. & Casey M. A. (2000) Focus groups: A practical guide for applied research. Sage Publications. London. Morgan D. L. (1997) Focus groups as qualitative research. Sage Publications. London. Reid D. J. & Reid F. J.M. (2005) Online focus groups, An in-depth comparison of computermediated and conventional focus group discussions. International Journal of Market Research. Vol. 47, Issue 2. Sandall J. (1999) Midwifery and reproductive health research mailbase list. New Zealand College of Midwives Journal 21, 34. Schneider S J., Kerwin J., Frechtling J. & Vivari B. A. (2002) Characteristics of the discussion in online and face-to-face groups. Social Science Computer Review 20 (1): 31-42. Underhill C. & Olmsted M. G. (2003) An experimental comparison of computer-mediated and face-to-face groups. Social Science Computer Review 21 (4): 506-512 Wibeck V. (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur, Lund. Wickham S. & Stewart S. (2001) Web research – the final frontier? MIDIRS Midwifery Digest 11(1), 28-31. 7 Bilaga 1: Första sidan i forumet som studenterna kommer till efter inloggning. 8 Bilaga 2. Avidentifierat diskussionsforum som visar trådad diskussion. 9